Från kontor till barnrum

Jag har ju fortfarande inte visat er "före-bilder" och "efter-bilder" på barnrummet. Hur det har gått från rosa kontor till vitt barnrum. Rummet är inte klart på långa vägar, jag har massa tankar, drömmar och ideér. Just nu är det mest ett förvaringsrum utan vidare struktur. Det är inte så stort så det gäller att planera det väl. Jag längtar tills vi får upp tavlor på väggarna, sötare gardiner, matta, finare belysning osv. Men det får vi ta senare. Ett vackrare golv hade inte varit fel, men detta är ju trots allt bara en hyreslägenhet så lite får jag allt hejda mig.
 
Så här har förändringen blivit:
Den vita badbaljan med svarta stjärnor skall in i badrummet när vi fått skötbord och förvaringsmöbler på plats där. Där barnvagnen nu står skall en spjälsäng sen stå om/när bebisen inte längre vill ligga i vaggan. Är det så att den inte trivs i vagga alls får vi ha en spjälsäng inne hos oss i vårt sovrum till att börja med. Babyskyddet som står bredvid garderoben skall ju ut i bilen sen när det blir dags och där den då stod funderar vi på att ställa den vita fåtöljen vi har på övervåningen, men vet inte riktigt om det kommer bli trångt. Kan ju vara skönt med en sittplats i barnrummet. Sen tycker inte jag den svarta Hemnes-byrån passar in riktigt i rummet, men vi har ingen annan stans att ha den just nu så den får stå där så länge. Rummet kommer ju säkert behöva formas om fler gånger om i takt med att barnet växer, från baby-rum till lekrum med plats för lek och bus. Men så här ser det ut hittills i alla fall.  

Barngarderoben

I december fick vi en barngarderob av mamma och pappa. Det är en garderob i Hemnes-serien från IKEA som jag tycker mycket om. Vi har sedan tidigare en Hemnes byrå och ett Hemnes avlastningsbord.
Jätteskönt med rejäl förvaring till alla grejer!
Min Miranda-samling fick äntligen en bra plats att vara på.

Emmaljunga Super Nitro Capri Brown

Tänkte det var dags att visa er vår barnvagn, ni som inte redan varit hos oss och sett den.
Det finns många val man behöver ta ställning till när man ska köpa barnvagn. Ska man köpa ny barnvagn eller begagnad? Låna? Vi bestämde i alla fall snabbt att vi ville köpa en ny. Dels pga det roliga med att faktiskt få välja sort och utseende själv och dels för att det blir en investering som vi kommer kunna ha till framtida syskon.
 
Valet av märke var lätt tyckte vi. Vi har hört mycket gott om Emmaljunga. Ett märke med bra kvalitet som funnits länge. I höstas fick Emmaljunga "bäst i test" i GP's barnvagnstest både avseende säkerhet, hållbarhet och bekvämlighet.
 
Däremot hade vi svårare att bestämma chassi och överdel. Svängbara hjul eller ej? Korg eller bara sittdel med quadrolift? För att inte tala om valet av färg! Det var nog det svåraste. Vi ville ha en neutral vagn som passar både till flickor och pojkar. Skulle vi välja klassiskt svart? Eller marinblå kanske? Grå med löv var vi också inne på. Eller brun? Beroende på vilken färg man sedan väljer är det olika innertyg. Prickar? Rutor? Lamm? Andra figurer? Som sagt, det finns många val...
 
Det blev till slut en Super Nitro, 2014 års modell, i färgen "Capri Brown".
Super Nitro har svängbara hjul framtill men till skillnad från vanliga Nitro så är de svängbara hjulen mycket större än vad svängbara hjul brukar vara, vilket känns mer stabilt. Hjulen går att låsa om man så önskar. Det är lufthjul men de är ändå punkteringsfria (fattar inte hur dock). Vagnen är extra smal (bara 57 cm) för att lätt komma in i hissar, bussar och spårvagnar mm. Styret är ställbart vilket passar bra då Simon och jag är olika långa.
Som ni ser bestämde vi oss för att köpa en riktig korg, närmare bestämt en City Korg Supreme.
Denna korg har vaggfunktion, integrerat myggnät som är insytt i suffletten och som dras fram och fästs vid styret, utdragbar solskydd, regnskydd och ventilationslucka i suffletten. Madrass ingår. Den har förvaringsfack med dragkedja både på sidorna av korgen och på skyddet som sitter på korgen.
 
Vi köpte även sittdel. Eller ja, sittdel är egentligen det som ingår när man väljer chassi. Det är någon form av liggdel (korg eller lift) som man behöver välja till. Så här ser vår sittdel ut:
Ryggstödet kan fällas ned till liggande position.   
Även sittdelen har inbyggt myggnät och bra med förvaringsfack.
Köpte även en skötväska i matchande färg. Det blev en skötväska med mer "sportig" stil och med många praktiska fack. I väskan ingår separat tvättbar skötbädd.
 
Ja så här ser de ut de båda delarna:
Vi känner oss jättenöjda med vårt val!
Nu längtar jag tills jag får börja använda barnvagnen! Hoppas Mini-Ceder kommer trivas i den! :)  

Babygrejer med Mumin från Rätt Start

Minns ni att jag för ett bra tag sedan bloggade om massa gulligt jag hittat med Mumin-motiv?
 
Nu har Mini-Ceder redan fått flera saker med Mumin av märket Rätt Start som jag bara måste få visa er!
Service från moster. Musikmobil från fastrarna. Babygym och flanellfilt från "faster".
Amningskudden har jag fått av mina kusiner. Påslakansetet köpte jag och Simon på Barnens Hus när det gick i konkurs. Den lilla mumin-reflexen har jag fått av mamma en gång i tiden tror jag. Och så lånar jag en body med Mumin av min kusin.
Såååå mycket fint! :D Nu längtar jag tills Mini-Ceder är här och kan använda grejerna! 

Vecka 38

Så här ser jag ut idag vecka 37+0 för den som är nyfiken ;)
 Och för den som undrar hur en gravidmage ser ut utan kläder... ja så här ser min mage ut. 
Är väldigt glad att jag inte fått några bristningar eller så (än så länge i alla fall!)
Idag går jag in i v. 38 (37+0).
92,9 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 10 och i trimester 3.
Jag har 20 (!) dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 48 cm. Det väger ca 3 kg i början av veckan och ca 3,17 kg vid veckans slut. Graviditeten beräknas nu som fullgången. Barnet ökar snabbt i vikt. Alla inre organ är färdigbildade. Moderkakan är nu 20-25 cm i diameter, 3 cm tjock och väger drygt 0,5 kg. All näring till bebisen passerar via moderkakan.
     Får man värkar i denna vecka förhindrar man inte förlossningen från att komma igång. En normal graviditet varar 37-42 veckor. Ungefär 4 % av alla barn i Sverige föds före v.38 och lika många efter v.42. Hela 92 % föds inom den "normala" perioden. Det är bara barnet själv som bestämmer när det vill komma ut. Enligt barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz är graviditetslängden programmerad i barnets arvsanlag. Det anlaget har bestämts efter vad som är normal graviditetslängd i mamman och pappans familj. Att barn vuxit till en viss storlek har ingen direkt betydelse.  
 
Jag: Alltså nu är det inte långt kvar! Jag funderar på det där med viktangivelsen som står ovan. Den måste verkligen vara ungefärlig för jag menar en del barn som föds helt normalt efter alla 40 veckor kan ju väga bara 2,9 kg. Min syster kom visserligen 1 vecka "för tidigt" (v.39) men hon vägde 3000 gr och var 49 cm lång. Själv kom jag i v.40 och vägde 3240 gr och var 51 cm lång. Jag tror att vår bebis är ganska lång med tanke på att jag som tjej är ganska lång (172 cm) och Simon är ca 193 cm.
     Var ju hos barnmorskan igår som kände på min mage. Mitt fundusmått (livmoderns längd) är nu 35 cm så det har ökat 1 cm sedan förra veckan. Bebis hjärta slog runt 140. Vad tror ni? Blir det en tjej eller en kille? De flesta vi pratar med tror att det blir en kille pga av att jag "bara" har fått en stor kula till mage och för att alla förstfödda i Simons släkt varit killar. Mini-Ceders hjärtljud har hela tiden legat mellan 135-140. Det ska tydligen också vara ett tecken på att det blir en pojk. Det sägs att om det är en tjej skall hjärtljuden oftast vara över 140. Men allt det där är ju bara spekulationer och man vet aldrig. Några få jag pratat med tror bestämt att det är en flicka. Det återstår att se! :)
     Jag fortsätter sova väldigt varierat. Vissa nätter sover jag oavbrutet hela natten. I natt vaknade jag redan strax innan kl 02 av att bebisen rörde sig så mycket! Kände då att jag var jättehungrig så jag fick gå upp och äta. Tur att jag hade sovmorgon i morse! Vissa hävdar att detta är kroppens sätt att förbereda sig på alla vaknätter efter förlossningen. Det är väl lika bra att komma in i det redan nu att jag inte kommer få sova så mycket sen. Samtidigt behöver kroppen mycket sömn och vila nu. Skönt att jag har möjlighet att vila på dagen nu då. Stod och diskade för hand idag och tog hand om lite tvätt, sen var jag helt slut i benen och var tvungen att sätta mig. Kommer nog aldrig vänja mig vid att kroppen tål så lite nu och blir trött så snabbt. Men det är bara att acceptera! Sen satte jag mig i soffan och tittade på "The Switch". Har sett den förut men den är ju lite mysig så jag ville se den igen :)

Gravidbestyr

Så var min första lediga dag snart slut. Har varit en väldigt skön dag men än så länge känns det nästan bara som en lördag eller söndag, har nog inte fattat att det faktiskt är måndag och jag är ledig ändå.
Var hos barnmorskan kl 11 idag. Min ordinarie barnmorska var på utbildning så jag hade en annan lika trevlig tjej som jag hade under några av föräldrakurserna. Idag var jag nervös! Men hon kände på min mage och visst låg huvudet nedåt! :) Hon sa i alla fall att hon var 99,9 % säker och hade hon varit osäker hade hon ju skickat mig på ultraljud för att säkerställa men det gjorde hon inte. Hon kände ryggen jättetydligt på min ena sida av magen (men den flyttas från sida till sida hela tiden) och fötterna sparkade högt upp. Hjärtat lät fint och hördes mer tydligt nedåt mitt bäcken än uppe vid revbenen, vilket också tyder på att bebisens huvud ligger nedåt. Hjärtat låter ju mer tydligt vid bebisens skuldror och övre rygg än nere vid rumpan. De dova "sparkar" jag känner nästan varje dag långt ner är troligtvis bebisens händer/knytnävar som viftar. Bebisen är ju inte så liten längre så det är inte konstigt att allt den gör känns tydligt. Barnmorskan sa att huvudet låg väldigt långt ner och långt in eller "djupt" mot min rygg. Det är inget konstigt med det men bidrar ju till mitt ryggont. Det kändes skönt att höra alltihop tycker jag! Få lite förklaringar och bekräftelse.
 
Vi pratade också sammandragningar och förvärkar. Det verkar vara svårt att ge någon större förklaring på vad som egentligen är skillnaden, men man kan konstatera att jag har förvärkar. Igår när vi körde hem var de riktigt starka och även nu ikväll hugger det till ordentligt. Då måste jag resa mig (om jag sitter) eller byta position. Om jag går behöver jag stanna. De kan ta tag i mig så plötsligt att jag ger ljud ifrån mig! De gör ont men känns ändå spännande! Kraftigare än mensvärk, men mensvärk är ändå jobbigare på något sätt för det håller på längre och är bara en onödig och tråkig smärta. Detta skall ju leda till något bra och håller inte på flera timmar i sträck. Dock kan ju förvärkarna komma och gå så här nu i några veckor till innan förlossningen sätter igång på riktigt. Men imorgon går jag in i v.38 så allt är möjligt!
 
Idag är det exakt 3 veckor kvar till beräknad förlossning!
  
Vet dock knappt själv när jag skulle vilja att bebisen kom. Lika bra det kanske, det är ju inget jag kan styra över för 5 öre. Den kommer när den kommer. Den får nog gärna vänta lite till i alla fall för det vore skönt att ha den här veckan nu och bara vila och ladda. På torsdag ska jag klippa mig och besikta bilen så det vore gött att få gjort först. Sen vill jag gärna kunna gå på Scandinavian Cake Show nästa helg, så någon gång v.6 kanske? ;) Den är ju beräknad v.7 men då är det sportlov här och att fylla år på sportlovet har aldrig varit ultimat då man ofta kanske är iväg på läger i fjällen (om man vill kunna bli firad hemma vill säga). Mamma fyller år 13/2 v.7 så då tycker jag inte den får komma ;) Men vem vet, det kan lika gärna bli v.8 eller v.9. Nej oj vad jag babblar... Spelar ju ingen roll vad jag tycker! Men det är kul att fantisera lite ändå :) Ju tidigare den kommer desto färre dagar med föräldrapenning behöver jag ta ut innan den är född och det vore ju bra.
 
På tal om föräldrapenning så har jag idag äntligen fått iväg min ansökan! Alltså forsakringskassan.se måste vara den krångligaste hemsidan ever! Försökte ansöka igår men det bara buggade sig och flera länkar fungerade inte. När jag skulle logga in med min e-legitimation gick det inte att gå vidare. Gick varken med internet explorer eller google chrome. Fick ladda ned mozilla firefox och då fungerade det äntligen! Men plötsligt låg jag back 15 dagar så Simon skulle behöva överlåta dagar till mig om jag skulle kunna ta ut fler. What? Jag har ju ens aldrig tagit ut några dagar! Jättekonstigt! Ville ringa kundservice då och få hjälp men kundservice är så överbelastad så man hamnar inte ens i telefonkö, en röst säger bara att man skall försöka igen senare. Idag har jag försökt ca 7 ggr under hela dagen utan framsteg. Så nu till slut har jag bara gjort min ansökan via nätet med -15 dagar så jag får bara hålla tummarna att problemet rättas till. Kändes väldigt skönt att få det gjort i alla fall!
 
Krångligaste hemsidan någonsin.
 
Förutom besök hos barnmorskan har jag idag ätit lunch hos mamma och pappa och gjort ett besök på Bräckboden i Kungälv där blivande svägerskan jobbar. Igår kväll blev jag klar med mitt förlossningsbrev och nu när ansökan om föräldrapenning (förhoppningsvis) är klar återstår att börja packa lite på förlossningsväskan så det skall jag göra nu.
 
 
 

Vecka 37

Bilder på magen från i söndags (v.35+5)
  
I tisdags gick jag in i v. 37 (36+0).
91,8 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 10 och i trimester 3.
Jag har idag 23 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 47 cm. Det väger ca 2,79 kg i början av veckan och ca 2,97 kg vid veckans slut. De allra flesta barn fixerar sig under sista delen av graviditeten, inte ovanligt från v. 37. De flesta bebisar ligger med huvudet nedåt nu, men vissa kan ligga med rumpan nedåt och då brukar man försöka vända barnet. Barnet tränar sina lungor genom att dra in och ut fostervatten i dem. Lungorna är det sista av barnets organ som mognar.
 
Jag: Var hos barnmorskan i tisdags 14/1. Alla värden är fortfarande bra; mitt blodtryck, blodsocker och hb. Bebisens hjärtljud lät fint men denna gång hade min barnmorska svårare att avgöra om huvudet låg nedåt eller uppåt vilket kändes ganska jobbigt. De senaste veckorna har ju huvudet legat nedåt. Det skulle vara så typiskt om den vänt sig nu! Vill verkligen slippa åka in på vändning, det verkar inte så trevligt. Än mindre vill jag föda i sätesbjudning eller med kejsarsnitt. Skulle vara intressant att få vara med om en "vanlig" förlossning. Men jag får väl helt enkelt vara beredd på och öppen för allt, det är väl det bästa. Hon trodde hon kände huvudet nedåt och rumpan uppe vid mina revben men det var ändå svårt att avgöra för båda "ändarna" är så runda. Hon frågade var jag känner flest sparkar och då blev jag också osäker, jo men jag tror det är här uppevid. Jag ska dit på måndag igen så då får vi hålla tummarna! I tisdags började vi även skriva sammanfattning av min graviditet men vi ska fortsätta med det på måndag. Min plan är att skriva klart mitt förlossningsbrev imorgon så jag har det klart också.
     Oavsett hur den nu ligger så fortsätter den vara galet livlig i alla fall. Den rör sig mycket men det är väldigt trångt för den nu stackarn. Jag får starkare och starkare sammandragningar nu, livmodern förbereder sig. Framåt kvällen gör det ont i ryggen nedåt svanskotan och i bäckenet. Det hugger till rejält och jag behöver hela tiden varva mellan att sitta och stå.
     Det gör fortsatt ont i revbenen också men jag tycker mig se att magen börjat sjunka. Det ska bli så skönt att vara hemma nu så jag slipper köra bil varje dag! Nästa vecka har jag visserligen något planerat både måndag, onsdag och torsdag men jag är i alla fall ledig! Ska ta tag i att packa förlossningsväskan så det är klart, man vet ju aldrig när det sätter igång. Skriva om min graviditet, fylla i klart i vår bok om bröllopet och massa sådant som jag aldrig hinner. Kolla på film och bara ligga i soffan. Åh.

Min Baby Shower

I söndags var det baby shower för mig! 10 härliga tjejer och en liten kille på snart 3 år!
Tårta med vaniljbottnar och chokladbottnar fylld med hallonmousse och chokladmousse och täckt med vaniljsockerpasta som jag färgat med blå pastafärg (ice blue). Givetvis använde jag Tårtdecors sockerpasta ;) Det är verkligen den bästa pastan när man skall täcka tårtor tycker jag, så skön att jobba med!
Vaniljtårtbottnarna hade jag färgat in med rosa pastafärg. Tårtan innehöll två vaniljbottnar, två chokladbottnar, två lager hallonmousse och ett lager chokladmousse.
Vaniljcupcakes med vit chokladfrosting som jag färgat rosa, toppade med lite nonpareille strössel.
Veganvänliga hallongrottor (ägg- och mjölkfria), chokladcupcakes med babyfötter i sockerpasta, passionsfrukt och kiwi. Klicka här för att se utstickaren för babyfötter som jag använde.
Cakepops gjorda på kaksmulor från vaniljmuffins blandat med philadelphiaost och vaniljsocker, doppade i vit choklad som jag färgat med blå pulverfärg (babyblå).
Raw Hallonkakor (innehöll bl.a. hasselnötter, hallon, dadlar, kokosolja, kakao och sirap).
Receptet hittar ni här!
Chocolate chip cookies och vindruvor.
Mamma hade bakat toscakaka.
Jag hade verkligen en jättemysig eftermiddag! Vi fikade, pratade och lekte lekar. Ellinor hade gjort en poängpromenad med frågor om graviditet, bebisar och lite om mig. Lämpligt nog vann den enda mamman i sällskapet poängpromenaden ;) Hon har ju ändå faktisk kunskap!
Vi lekte även "sätta nappen i munnen på bebisen" (mycket uppskattad) vilken vanns utav mammans syster!
Lyckliga vinnare med finfina vinster (suddgummi som såg ut som en i-phone och såpbubblor)! ;)
Åh! Mini-Ceder fick så mycket fint och jag är sååå tacksam! Vilken bortskämd liten unge vi kommer få! Jag bara längtar tills Mini är här och jag får prova kläderna och filtarna och allting!   
STORT TACK för en jättehärlig baby shower sköna ni! <3 Tack söstra mi för ett jättebra arrangemang och tack alla som kom! :) 

En månad kvar!

Idag är det 10 januari och exakt en månad kvar till beräknad förlossning!
Men man vet ju aldrig. Det kan lika gärna bli om 2 veckor som om 6 veckor. Jag längtar efter min lilla Mini i alla fall! Det är mysigt med magen också och känna hur h*n sparkar där inne hela tiden, men nu gör det ont alltså! Idag har varit värst hittills. En sådan fruktansvärd smärta mot revbenen. Satt o jämrade mig och koncentrerade mig på o andas hela vägen när jag körde hem från jobbet förut. Köra bil kan vara en mardröm. Så fort jag rullat in i vårt område gick jag ur bilen bara för att få sträcka på mig innan jag körde in i garaget. Sen fick jag stanna när jag gick från garaget bara för att pausa och andas. Det var nästan så att det tårade sig i ögonen alltså. 
 
Men missförstå mig inte. Det är inte så att jag vill klaga. Det är fantastiskt att vara med om detta o det kommer bara bli mer o mer spännande. Det är en intressant upplevelse vad som kan ske i kroppen vill jag lova. Men jag tror inte det kommer börja göra mindre ont direkt. Möjligtvis kommer trycket mot revbenen lätta ju mer magen sjunker. Jag fattar inte varför Mini inte lyssnar när jag säger till h*n att inte sparka så högt upp! ;) Nej jag längtar tills den kommer ut. Få se vad det är för en filur som gömmer sig där inne, vad den har för personlighet, vem den är lik o allt sånt. Åh.
 
Min längtan har nog blivit ännu lite större nu för tidigt igår morse kom Miriam o Johnnys lilla prins till världen! Helt fantastiskt! Åh vad jag längtar efter att få träffa dem nu! 

Vecka 36

Bebis-magen v.35+0
 
Idag går jag in i v. 36 (35+0).
87,9 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 9 och i trimester 3.
Jag har 34 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 46 cm. Det väger ca 2,59 kg i början av veckan och ca 2,76 kg vid veckans slut. Barnet lagrar upp fett inför livet utanför livmodern. Fosterrörelserna kan ändra karaktär till mer buffande knuffar. Man kanske kan se en armbåge eller en häl som putar ut mot huden. Det är vanligt att bebisen lagt sig i sin rätta position i den här veckan, framför allt om man är förstagångsföderska. Föds bebisen i vecka 36 klarar den sig alldeles utmärkt men kan behöva lite extra hjälp med värme och mat. Nu avslutas ett kritiskt stadium av hjärnans utveckling. Hjärnan är färdigväxt och mogen för livet efter förlossningen. Psykologer menar att bebisen redan nu är medveten om sitt "jag". Den kan medvetet röra armar och ben, ta emot enkla budskap utifrån och svara på dem med ilskna sparkar eller genom att tryggt somna in.
 
Jag: Idag har jag tyvärr lika ont i revbenen igen. Bara att sitta här vid datorn gör i själva verket jätteont. På jobbet måste jag hela tiden variera mellan att sitta och stå. Var hos barnmorskan i torsdags och frågade henne om smärtan i revbenen. Hon sa att det beror inte bara på att magen tänjs ut och att bebisen trycker och sparkar uppåt, utan också på att precis som bäckenet sakta men säkert luckras upp och vidgas så vidgas ligamentet mellan revbenen. Allt i kroppen förbereder sig på förlossning. Nu står magen som högst och livmodern når upp till och under mina revben. Min livmoder mätte nu 32 cm. Allt annat såg bra ut. Bebisens hjärtljud lät fint och den ligger fortfarande med huvudet nedåt. Jag har nu gått upp 8 kg i vikt. Vid nästa möte, som är om en vecka, skall vi skriva sammanfattning om min graviditet och välja BVC.
       Jag läste i min gravidapp att man nu kan ha svårt att sova, att man behöver vända sig ofta och kanske drömmer kraftiga, tydliga drömmar. Jag tycker jag drömmer ungefär som förut, men jag har definitivt fått svårare att sova. Inatt har jag inte sovit bra, känns ungefär som att jag försöker hitta en skön ställning hela natten och innan jag hunnit somna in ordentligt så ringer alarmet och det är dags att gå upp. Det gör ont i både mage, svank och ljumskar så fort jag vände mig. Så ont att jag kan skrika till. Det hugger verkligen till ibland.
     Jag tycker att fosterrörelserna har ändrats. Jag kan mer och mer känna bebisens kroppsdelar nu. Det är roligt att veta att den ligger med huvudet nedåt så det andra jag känner måste vara rumpa och ben. Den vänder och vrider på sig och det blir alldeles hårt under min hud när den putar ut med t.ex. sin rumpa, jag kan nästan ta ett tag och hålla om den! Man ska känna fosterrörelser varje dag nu, vid minsta tveksamhet skall man kontakta sjukvården direkt, dag som natt. Som tur är har jag hittills känt den hela tiden. Det är en livlig liten bebis jag har där inne! Just nu ligger den inte still kan jag meddela! ;)

Vecka 35

Bebis-magen v.34+0
 
Idag går jag in i v. 35 (34+0).
85,4 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 9 och i trimester 3.
Jag har 41 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 45 cm. Det väger ca 2,38 kg i början av veckan och ca 2,56 kg vid veckans slut. Det centrala nervsystemet är snart helt klart och matsmältningsapparaten är nästan färdigutvecklad. Barnet fortsätter lägga på sig vikt och fyller nu ut nästan hela livmodern. Barnet har inte mycket utrymme att röra sig på längre.
 
Jag: Nu är det inte långt kvar! Förlossningen kan bli om 3 veckor likaväl som om 7 veckor. Nu när det gått så långt har jag inte längre så mycket att berätta. Allt fortsätter ungefär som vanligt. Jag känner att det är trångt för bebisen för den gör stora, sega rörelser och tänjer ut min mage så mycket den kan. Jag har, peppar peppar ta i trä, lite mindre ont i revbenen nu och mer ont nedåt bäckenet. Det känns mycket bättre för det känns mer som det "normala" när man är gravid. Det är ju nedåt den ska! Jag börjar få en annan typ av värk nu, det känns ungefär som om jag ständigt går runt med mensvärk. Jag måste än mer tänka på vilka rörelser jag gör och att jag inte går för fort, då får jag genast ont.  
     Jag sover väldigt varierat. Vissa nätter kan jag sova ostört hela natten rakt igenom och andra nätter känns det som om jag är vaken mer än jag sover.
     Annars är det ganska bra. Ska till barnmorskan på torsdag. Det ska bli mysigt att lyssna till Minis hjärta igen! 

Babyskydd Brio Primo

När vi hämtade ut vår barnvagn i början av november köpte vi även ett babyskydd. Det blev ett babyskydd från Brio med tillhörande bas för att enkelt klicka i och ur babyskyddet ur bilen.  
Det är verkligen en hel djungel det där med babyskydd, ja det gäller även barnvagnar. Men vid valet av barnvagn visste vi alla fall vilket märke vi ville ha och lite vilka funktioner den skulle ha. Med babyskyddet spelade det oss ingen roll. Det viktigaste är bara att det ger det skydd det ska!
 
Detta går att läsa om Brio Primo: 
  • Rekommenderad vikt: 0-13 kg.
  • Klädseln är löstagbar och lätt att tvätta.
  • Primo har ett justerbart internt trepunktsbälte.
  • Med uppfält handtag har Primo en gungfunktion som enkelt låses genom att fälla ned handtaget. 
  • Med tillbehöret Brio Bas som monteras i bilens isofix-fästen blir monteringen av Primo både smidig och säker.
Som förstagångsförälder har man ju ingen erfarenhet av vad som är bra eller inte, så vi får bara lita på att det som sägs om detta babyskydd stämmer. Brio är ju ett ganska känt märke och jag känner många som använder Brio så jag tror allt att det är bra grejer.
 
Vi kollade även på att hyra babyskydd från några butiker och försäkringsbolag, men om man vet att man vill ha fler än ett barn blir det billigare i längden att köpa babyskydd än att hyra. Då visste vi dock inte att man kan hyra babyskydd på förlossningen vilket hade varit något billigare. Det fick vi veta på föräldrakursen. Nåväl, nu har vi ett eget i alla fall som vi kan ha så länge vi vill. Vi köpte det till bra pris också. Bara ett skydd kan kosta så mycket som vi köpte både skydd och bas för.
 
 

Vecka 34

Bebis-magen v.33+1
 
I tisdags gick jag in i v. 34 (33+0).
83,6 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 9 och i trimester 3.
Jag har 46 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 44 cm. Det väger ca 2,18 kg i början av veckan och ca 2,35 kg vid veckans slut. Alla inre organ är färdiga och redo inför födseln, men lungorna behöver mer tid för att säkert klara omställningen från vatten till luft. Ansiktet är slätt och de flesta rynkorna är borta. Ögonens pupiller kan vidgas och dras ihop. Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Utrymmet i magen minskar för varje dag och barnets rörelser blir större och långsammare. Den här veckan lägger sig en del barn till rätta. En del fixerar redan huvudet i bäckeningången. Men för många dröjer det ännu ett par veckor. Omkring vecka 37 görs vändning på sjukhus om barnet inte lagt sig rätt tills dess.
 
Jag: Haha vad trött jag ser ut på bilderna ovan! När jag kollar på kort på mig nu för tiden tycker jag att jag ser trött ut på varenda bild! Men det är väl inte så konstigt kanske...
     Nu börjar jag känna lite "nya smärtor". Trycket mot revbenen fortsätter, men denna vecka har även trycket nedåt bäckenet ökat. Ibland hugger det till ordentligt. Ni som är tjejer kan ju föreställa er ganska stark menssmärta, så känns det ibland. Som en molande värk. Antar att det är livmodern som förbereder sig i sammandragningar och förvärkar. Det är fortfarande jobbigt att sitta för länge och t.ex. åka bil. Men igår minns jag att jag reagerade på att jag åkte en sträcka på ungefär 20 min utan att ha ont en enda gång, det var sååå skönt!
     Mini-Ceder fortsätter vara väldigt livlig där inne. Nu när jag suttit här i drygt en timma har den hållit på oavbrutet och sparkat, knuffat och puffat! Känns som om magen trycks fram och tillbaka. Från ena sidan till andra sidan. Nästan lite jobbigt!
     Hmm har visst inte så mycket att säga denna gång. Allt fortsätter som vanligt. Är fortfarande hos barnmorskan varannan vecka så nästa gång jag skall dit är om en vecka. Då ska jag välja BVC. Kan inte bestämma mig om jag vill välja det som ligger mig närmast för att slippa åka så långt när man ska dit ca 1 gång/veckan i början, eller välja det som ligger i Ytterby för att jag känner fler där och det är där jag haft min barnmorska. Själv är jag fortfarande skriven på vårdcentralen i Ytterby och jag har min tandläkare i Ytterby. Det är som om jag bara bor i Göteborg men jag har mitt jobb och min sjukvård i Kungälvs kommun. Och jag är ju inte direkt ovan vid att köra bil varje dag. Kan det bli så mycket jobbigare att köra med en bebis fram och tillbaka? Well, det återstår att se... Det verkar väldigt mysigt i Ytterby i alla fall och deras Familjecentral har både MVC, BVC, Öppna förskolan och Babycafé.  

Vecka 33

Bebis-magen v.32+1
 
Igår gick jag in i v. 33 (32+0).
80,7 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 9 och i trimester 3.
Jag har 54 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 43 cm. Det väger ca 1,98 kg i början av veckan och ca 2,15 kg vid veckans slut. Tung som en mjölpåse. Bebisen ökar sin vikt med ca 225 gr i veckan. Kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Fostervattenmängden ökar inte längre utan är konstant. Barnet börjar kunna reglera kroppstemperaturen. Benmärgen kan producera röda blodkroppar. Hjärnan växer snabbt och barnets huvud ökar i storlek. Barnet fortsätter att röra sig. Nu uppfattar den ljus och mörker, natt och dag.
 
Jag: Det känns som om det hänt mycket den sista veckan! Jag har verkligen ont nu. Det kvittar om jag sitter, ligger eller står. På bilden ovan tycker jag magen ser så liten och nätt ut, men det känns att det är en "mjölpåse" jag går och bär på kan jag säga! Det trycker och spänner verkligen hela tiden. Om jag står för länge blir jag trött och får ont i benen och fötterna. Om jag sitter trycker det över magen och upp i revbenen. En ganska obehaglig känsla. Det underlättar en stund om jag lutar mig bakåt. Men att ligga ner är inte heller helt smärtfritt. Igår hade jag problem att somna för jag kunde inte hitta någon skön ställning. Plötsligt högg det till ordentligt i revbenen så jag fick sätta mig upp för att sedan stå upp en stund. Har vaknat till och från hela natten.
     Allt är i alla fall bra rent biologiskt. Var ju hos barnmorskan i måndags. Mitt blodtryck är bra, blodvärdet bra. Magen mäter nu 30 cm. Barnmorskan kände hur bebisen låg och kunde känna att den nu ligger med huvudet nedåt. Den kan fortfarande vända sig åt andra hållet, men det känns ända skönt att veta att den börjat lägga sig åt rätt håll. Det är dock först i v. 35 som man börjar kontrollera hur bebisen ligger och ifall man kanske i v. 36/37 behöver åka in till sjukhuset för vändning. Känns dock lite komiskt när jag tänker på att bebisens rumpa pekar upp mot mig ;) Men det förklarar det hårda trycket upp mot revbenen och de intensiva sparkarna på framför allt min vänstra sida (där den har benen). Läste i min app att om bebisen lagt sig till rätta kommer det kännas behagligare för mig och bli lättare att andas, men det upplever jag inte!
     Men jag ska inte klaga. Det finns så otroligt många besvär man kan drabbas av som gravid (halsbränna, herpes, högt blodtryck, graviditetsdiabetes, klåda, urinvägsinfektion, utslag, yrsel, problem med tänder och tandkött mm) och jag lider inte av något av det. Nä det jag framför allt "tampats" med är väl mitt illamående i början av graviditeten (som till viss del kommit tillbaka nu mot slutet), lock för öronen (som nu är borta), kramp i vader, lite huvudvärk och andfåddhet. Förutom illamående är nog det värsta denna smärta i magen som strålar uppåt.   
     Igår var vi på den tredje och sista delen av föräldrakursen och då gick barnmorskan igenom amning och tiden efter förlossningen. Jätteintressant! Det är så lätt att bara fokusera förlossning och nästan allt jag läser handlar bara om förlossningen. Men sen då? Man har ju faktiskt en ny liten varelse att ta hand om sen. Vi fick se en film om amning och första tiden hemma. Vi pratade också om val av BVC, öppna förskolan och lite information kring PKU-prov. I och med att det var sista gången igår känns allt ännu mer verkligt och nästan lite läskigt. Det är verkligen inte långt kvar nu!
     Något annat som kändes ännu mer verkligt och nästan lite läskigt var att jag förut klippte bort lappar och öppnade förpackningar med bebiskläder. Vi fick en barngarderob i helgen som jag nu skall fylla med bebisgrejer (ni ska få se bild någon dag!). Ska bli så skönt att komma i ordning i barnrummet! Har inte haft någon plats att förvara grejerna på så det vi t.ex. köpte i Ullared står fortfarande framme. Håller i detta nu på att tvätta bebiskläder, handdukar och snuttefiltar. Kändes nästan som om "näää, det kanske är onödigt att göra detta nu?" Men vadå onödigt! Det behöver ju göras någon gång. Lika bra att göra det i tid så jag inte står där i slutet av januari och ska hinna greja med allt. Dessutom är det väldigt mysigt! Haha jag måste fatta att detta är sant! ;) 
    
Oj jag hade visst mycket att skriva idag! Hmm är det något mer jag tänker på? Nä det där var nog det viktigaste. Hade tänkt julpynta ikväll men nu är kl redan 22 så det är bättre jag tar mitt förnuft till fånga och går och lägger mig, vet ju inte när jag kommer kunna somna... Är väldigt trött i alla fall. Kan ni fatta att det är mindre än en vecka kvar till julafton?! Galet! Har inte slagit in en enda julklapp än och har lite kvar att köpa. Huh. I måndags var jag hemifrån i 12 timmar och igår var jag hemifrån i 14 timmar. Well, jag är i alla fall ledig i helgen! :)
 
God natt!

Vecka 32

Idag går jag in i v. 32 (31+0).
77,9 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 8 och i trimester 3.
Jag har 62 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 42 cm. Det väger ca 1,79 kg i början av veckan och ca 1,95 kg vid veckans slut. Barnets alla fem sinnen fungerar. Den sover stor del av tiden, under de vakna perioderna tränar barnet på att andas, röra sig och öppna och stänga sina ögon. De inre organen fortsätter att mogna och lungorna förbereder sig inför den riktiga andningen. Förmågan att svettas utvecklas först i denna vecka. Därför är för tidigt födda barn känsliga för kraftiga temperaturväxlingar.
 
Jag: Idag är det 10/12, Nobeldagen, och exakt 2 månader kvar till beräknad förlossning!
Att min bebis skulle sova mycket nu känner jag inte igen. Det känns som om min lilla Mini är igång hela tiden. Den sparkas, knuffas och vänder på sig. I skrivande stund är det helt galen aktivitet där inne i magen! Sedan en tid tillbaka känner jag igen Minis dygnsrytm. Den är nästan alltid igång när jag går upp på morgonen och ganska aktiv fram till lunch. Sen är det en lugn period mellan ca kl 12-15, 16 där någon stans. Sen kommer den igång igen och rör sig till och från hela eftermiddagen. Som mest aktiv är den nu på kvällen. Jag kan se hur magen trycks ut genom mina kläder.
     Förra veckan var jag hos min barnmorska och allt ser fortfarande bra ut. Jag hade bra blodvärde och blodtryck, bebisens hjärtljud lät bra och min livmoder var 28 cm lång. Från och med nu ska jag träffa min barnmorska varannan vecka så jag ska dit på måndag igen.  
     Idag var vi på den andra delen i föräldrakursen och idag gick vi igenom förlossningen. Vi pratade om de olika faserna, smärtlindring, förlossningsställningar och så fick vi se en film om förlossningen. Hade hört det mesta innan men det kändes riktigt givande idag. Framför allt var det intressant att se filmen! Har kollat en del förlossningar på youtube som folk lagt upp och jag tycker faktiskt det är sporrande! Det är intressant att få se verkligheten och inte alla dessa olika förlossningsprogram som går på tv. Där är det så panikartat och ofta visas bara alla extremfall för att göra bra tv. Det behöver inte alls gå till så. Det jag sett hittills på youtube och idag på föräldrakursen har varit lugnt och sansat. Visst har den födande kvinnan otroligt ont, men hon klarar det och det känns inspirerande att se. Jag blir nyfiken på att själv gå igenom det, vilket jag ju onekligen ska förr eller senare...
     I övrigt har jag ganska ont i magen. Det trycker verkligen över magen och ibland får jag mindre sammandragningar. Jag undviker att böja mig för mycket och sitter gärna för att ta en paus så ofta jag kan. Det har börjat bli lite jobbigt att köra bil för då sitter jag mer ihoptryckt. Mini-Ceder trycker mot revbenen vilket gör mig öm och det känns tungt att andas. Om jag sträcker på mig känns det lättare. Blir intressant att se hur dessa två sista månaderna kommer bli... 
     Igår fick jag veta att jag inte kommer få någon graviditetspenning eftersom arbetsgivaren kan omplacera mig i januari till mer administrativa uppgifter. Jag vill helst vara hemma ca 2 veckor innan för att ladda fysiskt och mentalt, jag tror det är viktigt. Graviditetspenning kan man ändå bara få fram till och med 11 dagar innan BF så sista tiden får man ta föräldradagar om man inte är så dålig att man blir sjukskriven. Vi får väl se hur det går och om jag kommer vara på jobbet ända tills Latensfasen startar...  

Vecka 31

Idag går jag in i v. 31 (30+0).
75,4 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 8 och i trimester 3.
Jag har 69 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 40 cm. Det är ungefär lika långt som från min armbåge ut till fingerspetsarna. Det väger ca 1,6 kg i början av veckan och ca 1,76 kg vid veckans slut. Barnet behöver nu i princip bara gå upp i vikt. Alla organ är snart färdigutvecklade, lungorna är det organ som blir färdigt sist. Bebisen har ofta ögonen öppna när den är vaken och aktiv och blundar när den sover och är passiv. Den kan fortfarande ligga med huvudet uppåt, men redan nästa vecka börjar många bebisar lägga sig med huvudet nedåt och kan fortsätta med det tills födseln.
 
Jag: Veckorna går fort nu. Det blir ganska mycket fokus på själva förlossningen, kanske för att det liksom är svårt att föreställa sig hur det kommer bli tiden efter när Mini-Ceder faktiskt är här. De flesta böcker jag läser kretsar bara kring förlossningen.
     Idag har vi varit på Föräldrakurs, den första utav tre delar. Jag tycker den här första gången var helt okej men kunde varit mer givande. Nästan allt det som barnmorskan tog upp idag har jag hört förut. Inser att jag nog läst mer och är mer insatt än jag tror. De andra blivande mammorna hade inte alls läst mycket. En tyckte att det inte är någon idé, det blir som det blir och det är ändå inget man kan föreställa sig i förväg. Denna första gång syftade till att vi skulle lära känna varandra. Förutom jag och Simon var det fyra andra par. Alla var runt vecka 30. Ett par väntade tvillingar. Framför allt fick vi själva fundera på vad vi vill ta upp under föräldrakursen, vad vi har behov av att få veta. Men det blev nästan lite för basic idag och för mycket "småprat". Hoppas det blir bättre nästa gång, då skall vi gå in mer på förlossningen.   
    Jag läste i min gravidapp att ju närmre förlossningen man kommer, desto mer vänder man sin uppmärksamhet mot sitt ofödda barn, man blir introvert och börjar den mentala förberedelsen. Detta tycker jag stämmer till viss del, jag har i alla fall svårt att koncentrera mig och känner mig lite allmänt luddig. Mitt minne är katastrof. Om jag inte skriver ned något på direkten kommer jag glömma det. Barnmorskan förklarade att jag kommer automatiskt sålla bort allt sådant som inte är nödvändigt för mig att veta. Allt kommer fokusera på bebisen. Resten kommer hjärnan bara lämna. Ren "överlevnadsinstinkt". Ganska häftigt ändå. Sen är det ju väldigt mycket runt omkring nu med bilen och annat, så jag känner mig ganska tudelad och tankspridd. Orkar inte ta in så mycket. Anstränger mig att koncentrera mig på jobbet när jag är där men det är lätt att tankarna flyger iväg, framför allt om jag egentligen känner mig nedstämd. Ikväll stannade jag faktiskt hemma från FL, jag orkade helt enkelt inte. Det är lite för mycket tankar i mitt huvud för att jag skulle kunna bidra med något positivt ikväll.
     Imorgon ska jag till barnmorskan. Ska bli intressant att se hur mycket magen växt denna gång! 
 
 

Vecka 30

Idag går jag in i v. 30 (29+0).
72,9 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 8 och i trimester 3.
Jag har 76 dagar kvar till BF.

Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 38 cm och det väger ca 1,43 kg i början av veckan och ca 1,58 kg vid veckans slut. Barnets fysiska proportioner är nu som på ett nyfött barn. Hjärnan växer och veckar ihop sig mer och mer för att få plats i kraniet. Lungorna och musklerna fortsätter sin utveckling och skelettet hårdnar allt mer. Barnet öppnar och stänger ögonlocken. Även om det börjar bli trångt kan barnet fortfarande slå kullerbyttor inne i livmodern. Men en del barn börjar redan nu lägga sig med huvudet i bäckeningången. Barnets huvud pressar på mot bäckenbotten och den sparkar upp mot bröstkorgen.
 
Jag: 30 veckor, galet! Nu är det bara 10 veckor kvar! Eller kanske 8, eller kanske 12, vem vet...! Jag fortsätter må förhållandevis bra, med undantag för trötthet, ont i benen och tryck över magen. Jag läste i en av mina gravidböcker att man kan uppleva bebisen som väldigt stökig just nu, som om den passar på att ta ut svängarna medan den kan. Det känns som om det stämmer. Ibland töjer den ut min hud så det känns som om den ska ta sig igenom... Igår kväll när jag höll på att somna så bara plötsligt fick Mini in världens spark så jag vaknade till. Min lille vilde<3 Men det är fortfarande mest bara jag och Simon som kan känna den. Det är säkert svårt för andra att tro att den rör sig så mycket som jag känner för oftast när någon annan ska få känna så lugnar den sig minsann. Sicken bråkstake ;)
     Läste i min gravidapp att lungorna tar upp ca 20% mer syre nu vilket gör att man kan känna sig andfådd och man kan även börja bli lite lätt illamående nu när barnet växer så mycket och hormonpåslaget är stort. Ja jag kan verkligen bli andfådd. Kan inte gå för fort och jag undviker att gå för mycket upp och ner för trappan. Jag får ofta höra att jag är så liten och att jag har en väldigt liten mage för att ha gått så långt. Ändå känner jag mig som en klump ibland. Jag är klumpig och stöter in i möbler och folk. Att böja sig ner börjar bli riktigt jobbigt. Tappar jag något på golvet får gärna någon annan plocka upp det. Känner att det börjar bli tyngre och tyngre på jobbet. Fick äntligen lite bekräftelse från Försäkringskassan hem på posten idag. Eller det var inte så mycket till besked egentligen, de behövde fler uppgifter från mig så jag får fylla i mer och skicka in igen... Bara det blir löst i tid så är jag nöjd!
 

Vecka 29

Igår gick jag in i v. 29 och därmed in i den sista trimestern.
70,7 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 8 och i trimester 3.
Jag har 82 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 37 cm från fot till huvud (ungefär lika långt som min underarm) och den väger 1,26 kg i början av veckan och 1,4 kg vid veckans slut. Nu kan bebisar variera väldigt i både vikt och storlek och beroende på om det är en flicka eller en pojke. Hjärnan och de inre organen fortsätter att utvecklas och barnet lägger på sig mera vikt. Den fortsätter att sträcka på sig och sparka men har inte lika mycket plats att röra sig på. Bebisen trycker mot livmoderväggen med armbågar och knän. Bebisens kropp och huvud är nu proportionerliga. Den kan kontrollera andning och kroppstemperatur. Barnet är nu känsligare för ljus, ljud, smaker och lukter.
 
Jag: Ja jag känner att det börjar bli trångt för Mini där inne. Den trycker och buffar. Jag har nu börjat känna av att rörelserna är olika. Jag känner skillnad på om den sparkas eller om den flyttar på sig. Ibland är rörelserna så tydliga och markanta att det känns nästan som om jag kan ta på min bebis! Det är bara lite hud och vävnader som ligger emellan. En ganska märklig känsla. Men jag gillar det! Blir sparkandet för påfrestande hjälper det om jag reser mig upp eller rör på mig, då lugnar den ner sig av mina rörelser. Precis som om Mini vore född och blev lugn av att jag vaggade den i mina armar. Ganska häftigt! Det som känns mindre mysigt är att alla mina organ trycks undan. Magsäcken får allt mindre plats och det kan kännas obehagligt när jag äter.
     Jag fortsätter vakna med kramp i vaderna nästan varje natt nu eftersom jag är så dum och glömmer stretcha hela tiden. Har även glömt använda stödstrumporna på sistone. Måste bättra mig!
      I övrigt har jag kollat väldigt mycket bebiskläder sista veckan. Insåg att det är en del vi behöver så jag har knåpat ihop en önskelista ;) Det är såååå roligt att surfa runt och titta på allt gulligt som finns!  

Dina sparkar gör mig lugn

Något som är otroligt lättande för mig just nu är när jag äntligen känner en spark eller en rörelse från min lilla Mini igen när jag inte känt något på ett antal timmar och oron börjat stiga. Nu ska jag känna något varje dag så när jag inte känt något på ett bra tag blir jag lite smått nervös ska jag erkänna. Hur vet man hur lång tid som är för lång tid? Värst är det om Mini inte är igång på morgonen som h*n brukar och det dröjer ända till förmiddagen innan jag känner något. Inte kan du väl sova länge lilla vän? Nej jag vill känns dina små fötter så jag vet att allt är bra <3
Just nu buffar h*n omkring som en vilde där inne i alla fall. Då är det dags för mig att sova ;)

Att dela väntan med någon

Nu ska jag berätta något roligt! Ni har säkert redan skymtat det på några av mina bilder.... Men något som gör att det om möjligt känns ännu roligare för mig och Simon att bli föräldrar nu är att våra härliga vänner Miriam & Johnny också väntar barn! :D
 
Vi hade ingen aning om varandra så när de berättade för oss i somras att de ska ha barn i januari blev vi väldigt glatt överraskade! Det kändes nästan för bra för att vara sant. Från början var deras BF 6/1 och vårt BF var 12/1 så då skilde det bara knappt en vecka mellan oss, snacka om bra planerat hehe ;) Men sen flyttades ju vårt datum ända till 10/2 och deras flyttades till 1/1 så nu skiljer det 40 dagar mellan oss. Sen får vi se vad det kommer att bli på riktigt.
 
Men hur som helst så är det så otroligt roligt och skönt att ha någon som går igenom exakt samma sak som mig! Någon man kan dela allt med, alla funderingar och frågor man har. Klart jag kan dela allt med Simon, men Miriam vet ju verkligen exakt hur det känns. Ja jag är verkligen så otroligt tacksam! Det är inte bara skönt att ha en vän som är gravid samtidigt, det ska bli super mysigt och roligt sen när vi båda har våra små bebisar här och allt man kommer gå igenom och uppleva då. Hehe det visade sig till och med att vi har samma barnmorska! Så nu har vi följt varandra hela sommaren och hösten, allt ifrån första sparken till val av barnvagn. Kan det bli bättre än att få barn samtidigt som sina vänner? :)
 
Inte hade vi en aning om när vi stod där på stranden i Brighton att vi 2 år senare skulle vara mammor båda två! Det är så häftigt!
 
 
 

Emelie Ceder

Bloggen mitt i vardagen; Om en mamma till en 2-åring med två ringar på fingret, som arbetar med HR och som aldrig tröttnar på att umgås med folk.

RSS 2.0