Vecka 39

Innan jag beskriver vecka 39 vill jag bara passa på att säga hej och välkommen till mina nya läsare! Igår hade jag över 100 nya läsare -blev nästan lite chockad! Undrar hur ni hittade mig och varför det var så många nya just igår? Om ni vill och orkar får ni jättegärna lämna en liten kommentar om hur ni hittade mig :) Kanske är det bara en bugg i systemet. Hundra nya känns ju lite väl otroligt ;) Men om det är på riktigt vill jag säga välkommen hit i alla fall! Kul att just du kikat in. Välkommen att hänga med genom min vardag och i det spännande som ligger framför!
 
Låt mig presentera dagens trötta blivande mamma (inte mycket till sömn i natt...)
Idag går jag in i v. 39 (38+0).
95,4 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 10 och i trimester 3.
Jag har 13 dagar kvar till BF.
 
Bebisen: Barnets totala längd är nu ca 48-50 cm. Det väger ca 3,2 kg i början av veckan och ca 3,37 kg vid veckans slut. Trots att det är trångt i magen fortsätter barnet att öka i vikt med ca 28 gr per dag. Det har mindre utrymme nu vilket medför att barnets rörelser ändrar karaktär, dock ej frekvens. Man ska känna liv i magen varje dag. Barnets fostervätska förnyas var tredje timme. Navelsträngen är ungefär lika lång som barnet. Barnets förberedelse inför förlossningen är fascinerande. Lungorna utvecklas kraftigt. Hjärtat och levern laddar upp med näring som barnet kan använda vid ev. syrebrist under förlossningen. Det hjälper även barnet att klara sig utan näring de första levnadsdygnen innan mammans mjölkproduktion kommit igång ordentligt. Barnet laddar också upp med fett så att h*n kan klara sig i "kylan" utanför den varma livmodern.
 
Jag: Läste i min gravid-app att det är vanligt att sömnen kan bli störd. Ja det har jag ju märkt. Vet aldrig hur natten kommer bli, om jag kommer få sova eller ej och jag vet inte vad det beror på heller. Det är väl bara så det är. Läste också att livmoderhalsen mognar inför förlossningen. Man kan känna sig tung och trött och ha kraftiga förvärkar. Jo jag tackar ja. Det hugger och trycker. Barnets huvud trycker nedåt mitt bäcken så att det sticker till. Imorgon ska jag till barnmorskan. Ska bli kul!
     Jag ser fram emot förlossningen med skräckblandad förtjusning. Mellan mig och vårt barn står "bara" en stor smärta. Visst kommer det bli hemskt och göra fruktansvärt ont, men jag försöker hålla mig lugn och tänka på det som en grym erfarenhet att få vara med om. Jag vill tänka att smärtan inte är farlig, den är inte förgäves. Jag vill se den som en positiv kraft som kommer ge oss vårt barn.
     Nu har jag varit hemma från jobbet i 1 vecka och en dag och fokus för mig har mest varit att "bli klar" med allt. Packa förlossningsväskan. Skriva klart. Ta ut babyskyddets bas till bilen. Sätta in papper i pärmar. Bädda i vaggan. Städa. Handla. Ja förbereda så mycket som går helt enkelt. Idag har Simon kollat upp barnförsäkring. Men vi har också träffat vänner. Spelkvällar, filmkväll, fika, BARA VARA, bebismys. Idag har jag haft Alexandra här på fika och nu ska vi på middag till Haglunds. Jag har kommit in i något tänk "det kanske är sista gången jag gör det här". Inte för att livet tar slut när man får barn, men jag tror nog vissa saker kommer dröja. Kanske sista gången jag träffar vissa människor nu innan bebisen kommer. Kanske sista gången vi städade igår innan bebisen kommer. Kanske sista gången vi fotade magen idag innan den försvinner. Man vet ju aldrig.
     Men nu framöver vill jag fokusera på att vila. Jag fortsätter tyvärr som alltid att prioritera det sist. "Bli klar" med allt först. Vila sen. Lite vila har jag ju gjort, om inte annat för att jag tvingats till det när orken försvunnit. Inser kroppens begränsning när jag måste sätta mig ner för att hämta andan med jämna mellanrum. Nu när jag känner mig klar med det mesta vill jag vila i min säng, läsa mina böcker, mysa i soffan framför en bra film och bara längta efter Mini-Ceder. Ska bli så spännande att få se vem som rör sig där inne. Hoppas du inte dröjer allt för länge lille vän! 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Emelie Ceder

Bloggen mitt i vardagen; Om en mamma till en 2-åring med två ringar på fingret, som arbetar med HR och som aldrig tröttnar på att umgås med folk.

RSS 2.0