Vilken lång dag det blev! Varit hemifrån i 12 timmar! Först MVC, bil som går sönder, jobb och sedan 1 timma i bilkö för att komma hem genom Kungälv då det hänt något både på Nordreälvbron och strax söder om bron på motorvägen.

 

Men jag har nästan blivit likgiltig för allt som händer nu. Jag vet knappt om jag ska skratta eller gråta...?! Försöker bara hänga med i svängarna och vara beredd på att allt kan gå snett just nu. Eller som min kollega sa; "Nu kan det bara bli bättre!" Nja jag vågar knappt hoppas på det :/

     Problemet med bilen löste sig i alla fall ganska snabbt denna gång. Verkstadskillen kom och hämtade mig och  körde mig till jobbet. Han misstänkte vad som var problemet redan när jag ringde honom så direkt när han kom öppnade han motorhuven och mycket riktigt så hade en slang lossnat som pumpar in olja så man kan växla eller något sådant där... Vi lämnade bilen i Ytterby så skulle han antingen fixa den på plats eller hämta den senare. Jag sa tydligt att ni måste säga till i tid om ni inte hinner fixa bilen idag för då måste jag lyckas låna någon annan bil så jag åtminstone kommer hem!

     Timmarna gick och jag hörde inget. Men så strax efter kl 14 kom han till mitt jobb med nyckeln i handen. Bilen var lagad och nu hade han fäst slangen med 3 fästen eller vad det hette, så nu borde det inte hända igen. Nej det får vi hoppas!
     Han hade även kollat våra bromsar igen och smörjt upp dem lite till så nu kändes de bättre. De tog verkligen dåligt nu över helgen. Så jag får bara försöka trösta mig själv och tänka att det var ju bra att bilen gick sönder igen så den fick komma in på verkstad igen så att bromsarna blev lite bättre, annars hade vi fortsatt köra runt med bromsar som tar väldigt sent när man trycker på bromspedalen. Men som sagt, förr eller senare kommer de ge sig, då blir det en stor kostnad att byta dem. Bra att vi vet om det i alla fall.

 

Men vilket väder vi har idag! 9 grader varmt, spöregn och nästan stormvindar! Kaos i trafiken när jag körde hem. Förutom den långa kön på motorvägen fick jag väja för både en bil som stannat mitt på vägen utan varningsblinkers och en ambulans som kom i ilfart med blåljus! Är glad att jag kom helskinnad hem. Just nu är jag ensam hemma för Simon är på möte med filmteamet i kyrkan.

 

Utanför vårt hus ser det nu ut så här:

 

En enda stor lervälling och massa maskiner. De bygger äntligen ett miljöhus där vi ska få slänga våra sopor! :)