Livorno
På skärtorsdagen kl 18 samlades vi på Säve Flygplats för att flyga Ryanair till Pisa där vi tog oss med bil vidare till Livorno som låg ungefär 20 min från Pisa. Vår församling har en så kallad vänförsamling i Livorno så det var i kyrkan där vi skulle bo i en vecka.
Totalt var vi 20 ungdomar från Sverige som var rejält laddade för en vecka i Italien!
På långfredagen gick vi ut och gick i Livorno för att se hur staden såg ut.
Vi försökte hitta vägen in mot centrum men det var inte så lätt att ta sig fram till fots.
Det kändes som om det mest är med bil man bör ta sig fram. I brist på övergångsställen fick vi korsa vägarna på andra sätt.
Till slut hittade vi in till centrum.
Vi var ett sådant härligt gäng! Jag tycker verkligen om det här människorna jättemycket och min förhoppning är att ni genom dessa foton kommer kunna förstå en liten del av allt vi upplevt i Italien och hur roligt vi haft det! :) Det är dessa människor som jag får hänga med varje fredag på BARA VARA!
Vi åt lunch på en restaurang vid ett stort torg mitt i stan, Ristorante Prosit.
Efter maten gick vi tillbaka till kyrkan.
Här bodde vi!
Vi sov i militärsängar i långa rader. Ja det var nästan som på läger.
På kvällen var det långfredagsgudstjänst och det var då vi träffade alla Italienarna för första gången.
Simon predikade på engelska och Nina översatte till italienska. Egentligen är det lite tråkigt att det heter just "långfredag" på svenska. På engelska heter det "good friday" istället och det beskriver lite bättre vad det hela handlar om. Visst var det hemskt att Jesus fick lida och dö den där dagen, men vi vet ju varför han var tvungen att dö och att han faktiskt uppstod tre dagar senare! Jesus lever och besegrade döden, därför är det en bra fredag och inte en låååååång och tråkig fredag!
Ni kan tänka er att det varit en salig blandning mellan svenska, engelska och italienska denna vecka! Jag läste italienska tre år på gymnasiet och hade högsta betyg alla tre åren, men tråkigt nog har jag glömt nästan allt. Jag bodde i en italiensk familj i en vecka i Italien när jag var 17 år och det var mycket lärorikt. Jag fick till och med ett stipendium i italienska när vi tog studenten, men som med allt annat om man inte kontinuerligt övar och använder språket så glömmer man av det. Jag tyckte verkligen det var synd att jag inte kom ihåg mer italienska för alla italienare kan ju inte engelska eftersom engelska inte ingår i deras skolundervisning. De har bara engelska som ett tillval. Dessutom dubbar de alla engelska filmer till sitt egna språk, så de få ju inte ofta höra engelska naturligt i deras vardag. En del italienare kunde vi helt enkelt knappt tyvärr prata med, medan andra kunde engelska helt flytande. Så det var väldigt varierande hur mycket de kunde.
Våra svenska ungdomar fick gå upp och leda lovsång.
"Die è Amore" står det på väggen och som ni säkert redan listat ut betyder det "Gud är kärlek".
Trötta efter dagens intryck gick vi sedan och la oss.
Men först hade vi en sak att förbereda. Utan att ungdomarna märkte det gick vi som planerat resan undan och förberedde inför morgondagens obligatoriska påsk-tradition: Påskägg! Simon och Hanna hade köpt 20 st påskägg och godis som vi tog med oss ner till Italien för att överraska ungdomarna med :)
Fortsättning följer...
Kommentarer
Trackback
