På måndagen 1 april, Annandag Påsk, hade vi inte så mycket planerat.

Morgonen började med att jag kollade facebook och såg att det kommit upp ett event i vår Livorno-grupp om att vi skulle åka till Rom...! Det var en överraskning med spontant bokade tågbiljetter som köptes kvällen innan. Tågresan skulle ta 2 timmar. Jag gick verkligen på det, hade lärt mig att acceptera att det är svårt att planera i Italien och försökte bara följa med strömmen istället ;)

 

Men jag fick ganska snabbt veta att det var ett första april skämt! Haha! Vi höll det hemligt för de andra men jag kände mig så hemsk när jag inte sa något då alla tjejer började planera vad de skulle ha på sig och utropade förvåning men glädje över att få se Rom! Det var svårt att inte erkänna att det bara var ett skämt. Till slut började mindre lättlurade människor fatta att det var ett skämt, framför allt när vi berättade att vi också skulle hälsa på påven (allt för att alla skulle börja förstå lite grann att det var ett skämt och inte bli för besvikna)! Vid frukost hade alla insett att vi inte skulle till Rom. Det var väl lika bra ;) Hade blivit lite stressigt annars. En tågresa från Livorno till Rom tar i verkligheten 4 timmar så det var inget vi skulle hinna över en dag om vi skulle hinna se något i Rom innan vi var tvugna att åka tillbaka igen.

 

Nej det blev inte Rom den där måndagen. Istället tog italienarna oss till en park där vi hängde större delen av dagen och bara tog det lugnt. Vi solade, spelade volleyboll, fotboll och hade picknick. Vädret den dagen var det bästa på hela resan så det var perfekt!