Vecka 41
Jag hade givetvis hoppats på att inte ens behöva skriva om v.41... Men så här ser magen ut idag i alla fall:
Om ni undrar vad det är för "plupp" som sticker ut på magen så är det kanten på mina jeans...
Idag går jag in i v. 41 (40+0).
100,4 % av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 10 och i trimester 3.
Jag har gått 1 dag över tiden.
Bebisen: Allt är klart och förlossningen kan sätta igång när som helst. En fullgången graviditet är bäst både för mamman och för barnet, men ibland tar det längre tid. Håll ut!
Jag: Visst ser min mage nästan lite mindre ut nu? Det syns att den sjunkit. Men nu är det segt. Idag känner jag mig stressad och på dåligt humör. Vet inte riktigt vad det beror på. Igår var en sådan bra dag. Jag var effektiv och fick mycket gjort och hann ändå ta det lugnt och vila. Idag har tiden gått för fort. Klockan blev 15 innan jag "kom igång". Inte för att det egentligen spelar någon roll. Vad vill jag åstadkomma? Har ändå hunnit tvätta, laga middag, kollat på film och bakat en kaka.
Kanske beror mitt dåliga humör på avsaknaden av umgänge? Det tråkiga är att jag vill umgås men just nu är jag för trött för att ens orka. Vilket dilemma...
Mina morgnar har börjat bli så knasiga. När Simon säger hejdå för att gå till jobbet vid 06-07 där någon stans somnar jag inte längre om utan då är jag så hungrig så jag måste gå upp och äta. Så är jag uppe i någon timme men sen blir jag så trött igen så jag går och lägger mig och sover till och från till ca kl 10. Jag har ingen bra dygnsrytm. Jag går och lägger mig vid ca kl 23 men sen vaknar jag flera gånger om nätterna och behöver ofta gå upp på toa för bebisen trycker så hårt mot blåsan att det gör ont. Sen är jag jätteseg på dagen. Men på ett sätt känns det ändå helt okej för att det är ju så här det kommer vara sen. Dygnet måste vändas och anpassas efter bebisen som inte lär sova en hel natt det första som händer... Men det känns som om jag lever i min egna lilla värld...
Något jag upptäckte i natt när jag var vaken är att min app fortsätter räkna dagarna. Det känns bra, då har jag i alla fall någonting att hålla koll på. Trodde det skulle vara slut nu, precis som böckerna.
I appen går att läsa att det är inget ovanligt och heller ingenting att oroa sig för att jag passerat mitt beräknade förlossningsdatum. Hela 90 % av alla gravida som passerat vecka 40 har fött sitt barn innan vecka 42 (41+6) är över. Om det känns jobbigt är det bra att ha en eller flera så kallade "målbilder". Att t.ex. tänka på första mötet med barnet, första gången man badar sitt barn eller när man ser sitt barn le för första gången. Ja sådant tänker jag ju på hela tiden så klart... vilket gör att längtan blir ännu starkare!
Jag har ju hela tiden sagt att jag försökt ställa in mig på att jag kommer gå över tiden. Alla jag pratat med som gått över säger att varje dag känns som en evighet. Än så länge håller jag ju mig sysselsatt så det är ingen fara på det viset, men jag börjar ändå bli trött på graviditeten nu och jag vill inte gå längre in i februari nu. Jag har ont i stort sett hela tiden, även om jag är så van att jag inte alltid tänker på det. Men det är klart det känns att jag har en bebis i magen. Jag blir trött av ingenting och det är surt!
Imorgon ska jag till barnmorskan och då ska jag börja få information om igångsättning. Sen får vi se vad som händer...
Kommentarer
Trackback
