Vecka 25

Igår gick jag in i v. 25.
60,7% av graviditeten har nu passerat. Jag är i graviditetsmånad 7 och i trimester 2.
 
Bebisen: Bebisen är nu ca 22 cm lång mellan huvud och stjärt och väger ca 680 gr i början av veckan och ca 790 gr vid veckans slut. Navelsträngen är tjock och elastisk, den innehåller två artärer och en ven. För att förhindra att blodkärlen trasslar ihop sig så ligger de inbäddade i en geléaktig massa, s.k. Wartons gelly. Mot slutet av graviditeten är navelsträngen ungefär lika tjock som en tumme och mellan 50-80 cm lång. Bebisens permanenta tänder bildas och kommer fram sen när den tappat sina mjölktänder.
 
Jag: Jag börjar känna mig större och tyngre. Bebisen gör sig verkligen påmind och det blir allt mer påtagligt att det faktiskt ligger en liten människa där inne! Har vaknat två nätter med kramp i vaderna men det har försvunnit efter lite massage. Det är väl sådant som börjar komma nu; svullnader och ömma ben. Ibland hugger det till lite extra i magen och jag kan ibland känna mig öm. På kvällarna kan vi ligga och titta på magen och se hur bebisen sparkar och rör sig. Huden på magen buktar ut här och där och det hela känns ganska märkligt egentligen. Det är nästan lite svårt att ta in att jag faktiskt har en bebis där inne! Ett litet liv som vi längtar efter att få hålla i våra armar <3
     Jag har mått ganska dåligt på sistone, känner mig så stressad och det är så mycket att göra och fixa hela tiden. Men jag ska verkligen försöka att tänka på att vila. Eftersom jag mår så pass bra fysiskt är det svårt att bromsa. Jag har svårt för att bara ta det lugnt och tillåta mig att vila. Men jag inser ju att det är nu om någon gång jag måste vila och tänka på mig själv. Eller inte ens det, jag måste tänka på bebisen. Det är vad jag gör med min kropp nu som har störst påverkan. Jag måste lära mig att prioritera om nu. Lära mig att säga nej, inte ordna och fixa hemma hela tiden och stå ut med att inte närvara på allt, att faktiskt missa något. Det har jag haft svårt för ända sedan jag var liten. Men jag ska i alla fall försöka göra mitt bästa. Jag ska göra en "att-göra-lista" med saker som får mig att vila och försöka lära mig att känna lika stor inre tillfredsställelse över att ha läst en bok eller sett en film, som för att ha städat, uträttat något ärende eller planerat ett möte. Nu har vi ju ändå kommit så pass långt med allt fixande här hemma och bebistillbehörs-inköp så det borde underlätta för mig nu att lugna ner mig. En ny, skön kontinentalsäng borde lyckas locka mig till sängs tycker jag ;) Och med den fysiska styrka jag ändå fortfarande känner (fast den börjar avta) ska jag försöka ta mig i kragen och komma ut på promenader. Just nu rör jag mig knappt alls (förutom allt spring på jobbet) vilket gnager mig. Men jag måste hålla igång kroppen om jag ska orka en förlossning tror jag. 
    


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Emelie Ceder

Bloggen mitt i vardagen; Om en mamma till en 2-åring med två ringar på fingret, som arbetar med HR och som aldrig tröttnar på att umgås med folk.

RSS 2.0